Bildens betydelse

Bilderna får över tid allt större utrymme i pressen. Journalistfackets tidning Journalisten har genomfört en undersökning som visar att det blir allt mindre andel text i press och en ökande andel bilder.

På ett antal stickprovsundersökta dagstidningar och kvällstidningar under slumpvis utvalda samtidiga datum under 40 år har andelen text minskat från 46 till 27 procent. På samma sätt har bildstorleken andel av satsytan ökat mellan åren 1970 till 2010, från 36 till 56 procent.

Forskaren Josefine Sternvik har undersökt flera dagstidningars övergång från fullformat till kvällstidningarnas tabloidformat, i sin doktorsavhandling. Den visade att läsarna var positiva till förändringen med sin tidnings minskade format. De uppskattade att bilderna blivit större och texterna kortare.

Bilder utgör en allt större del av medieinnehållet. Det beror på flera samverkande faktorer, teknikutvecklingen, tillkomsten av nya konkurrerande medier, samt en kommersialisering och anpassning av innehållet till medieanvändarnas önskemål och behov.

Bildernas storlek och andel ökar alltså, och detta trots att många redaktioner de senaste åren dragit ned sina fotoavdelningar, lagt ut fotograferandet externt eller låtit skrivande journalister ta över uppgiften. Istället styrs bildernas storlek allt mer av färdiga layoutmallar.

I reportaget sägs också att förändringarna inom dagspressen över tid är så omfattande att man kan säga att tidningarna övergått till en ny typ av berättande byggd på visuella signaler, stora rubriker och bilder.

Forskning om hur vi läser bilder
Vi läser inte bilder som text. I en bild ligger det alltid en mångtydighet och därmed finns det alltid möjligheter till flera tolkningar. Därför används ofta rubrik och text för att guida läsaren och man minskar på så sätt antalet tolkningar. Många av tolkningar som uppstår kan vara riktiga, men kanske inte avsedda och inte heller förväntade. Hur tittare eller läsare tolkar en bild beror till mycket stor del på vår aktuella uppsättning av koder i förhållande till dem som avsändaren har använt sig av.

Tal- och skriftspråk är, liksom musik, linjära. För att förstå dem måste vi läsa och lyssna i en bestämd ordning. Vi kan inte själva bestämma detta. Bildspråk är däremot två- eller tredimensionellt och alltså icke-linjärt. Vi läser en bild genom att blicken sveper fram och tillbaka över den på olika sätt.

Studier av mänskliga ögonrörelser har visat att vi söker efter enkla former för att snabbt strukturera innehållet i en bild. Hjärnan fyller i det vi saknar för att vi så snabbt som möjligt ska kunna skapa ett fullständigt bildintryck. Och genom påverkan från vår vana att läsa text börjar vi ofta, särskilt i västvärlden, att läsa bilder från vänster till höger och uppifrån och ned.


Mer om detta i vår uppsats – länk
 

Läs mer på:

Bilderna
Textens betydelse 

<< Tillbaka

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *