Bildernas utrymme och betydelse i tidningarna ökar över tid och det måste forskningen kunna möta. Den tvärvetenskapliga metod som tagits fram för uppsatsen är på vissa sätt är mer heltäckande i att analysera bild och text i nyhetssammanhang. Det menar författarna Camilla Björk och Charlotta Wadenbrant.
– Den visar med större precision om materialet är gynnsamt, ogynnsamt eller neutralt. Och den tar hänsyn till helheten, både bild och text, på ett nytt sätt, säger Camilla Björk och fortsätter:
– Både forskningen och fristående analysföretag, kan använda sig av vårt tolkningsschema för att på ett enkelt och tillförlitligt sätt bedöma om en personbild är gynnsam, neutral eller ogynnsam för den avbildade.
För att kunna mäta vissa delar av materialet som kräver tolkning har ett kvalitativt tolkningsschema tagits fram. Det grundar sig på vetenskaper som psykologi, retorik och semiotik liksom bildkomposition och fotograferingsteknik.
Bildkomposition
Inom konstvetenskapen handlar bildkomposition om att arrangera former och bildelement för att uppnå ett visst syfte. Den klassiska kompositionens ledord är harmoni, även om det inte alltid är syftet med en nyhetsbild. Alla yrkesfotografer känner till reglerna för bildkomposition, men en nyhetsbild värderas inte alltid efter sin komposition. Vanliga utgångspunkter för resonemang om harmoni är triangelkompositionen och det gyllene snittet.
SvD, 2010-09-13, s. 8
Fotograferingsteknik
Först väljer fotografen att rikta kameran mot rätt motiv. Sedan väljer fotografen tidpunkt för att ta bilden. Fokus används både som ett sätt att skapa en stämning i bilden och för att framhäva vissa bildelement. Andra tekniska aspekter som slutartid, bländare och ISO är inställningar fotografen gör på kameran 
och som påverkar ljus rörelse och skärpa i bilden, liksom färgåtergivning med hjälp av vitbalans, bland annat. Svartvita fotografier är enklare i sin uppbyggnad och innehåller mindre information än färgbilden. Bildutsnitt och bildvinkel – Bildens utsnitt ramar in det innehåll som bildskaparen vill lyfta fram. Ju större uppmärksamhet man vill fästa på ett föremål, desto mer av annan information måste skäras bort. Bildvinkel skapar en position eller vinkel utifrån hur betraktaren ser det som avbildas.
Psykologi och ansiktets uttryck
Psykologen Paul Ekman har genom en rad experiment visa att människor tolkade olika ansiktsuttryck på samma sätt i olika delar av världen. Våra grundemotioner är biologiskt styrda och finns med oss från början. Därför är de tydliga uttrycken hos människor också möjliga att tolka och förstå. Trots mångtydigheten i ansiktets uttryck visar Paul Ekmans forskning att när det gäller de grundläggande emotionerna så kan vi oftast tolka dem rätt.
DN, 2010-08-18, s. 1
Retorik
Trovärdigheten hos bilder är beroende av en rad olika faktorer, relaterade till såväl sändaren, som själva budskapet, mediet, den specifika kontexten och mottagaren. Till de viktigare faktorerna hör vår förmåga att uppfatta, förstå och tolka bilder. Inom retoriken talar man om analys av bilder som bygger på tre argumentationstyper. Etos handlar om hur förtroende väcks. Logos ger svar på hur bilden vädjar till förnuftet. Patos handlar om hur känslor skapas för 
den som avbildas. Förtroende, tillit, trovärdighet och tillförlitlighet har alla betydelse när det gäller att övertyga någon.
Semiotik, eller läran om tecken, handlar om hur mening genereras i ”texter”, det vill säga hur delbetydelser tillsammans bildar helheter. Inom semiotiken förekommer också begrepp som denotation och konnotation. Denotation kan ses som bildens grundbetydelse, det vi ser och kan peka ut direkt i bilden. Konnotation är bildens medbetydelser, vad bilden associerar till, kollektiva associationer som är gemensamma för människor av en viss kulturell bakgrund.
AB, 2010-09-13, s. 16-17
– I vår undersökning är det intressanta vad bilderna visar för oss som betraktare och inte hur upphovsmannen (fotografen) har tänkt när han konstruerat en bild. Vår tolkning är en bland flera möjliga. Men vi har tagit oss an uppgiften i en ambition att göra tolkningen så allmängiltig som möjligt. Vi anammar också ett förhållningssätt att vara tydliga genom hela vårt arbete med undersökningen och redovisar hur tolkningen tillkommit och att den på så sätt kan gälla tills någon annan hittar en annan och bättre tolkning, säger Charlotta Wadenbrant.
Tolkningsschema
Ovanstående teorier och metoder ligger till grund för vårt tolkningsschema som vi använt för den kvalitativa delen av vår analys av nyhetsbilderna. Klicka på bilden för att se full storlek.
